när jag sitter på jobbet idag får jag en tanke om varför jag egentligen älskar mitt jobb så mycket som jag gör, framför allt när det innebär en heldel stress och press.. för mig är det enkelt, jag älskar när det händer saker.. socialsekreterare och socialtjänst är idag något negativt och dåligt, i alla fall är det den uppfattningen jag får från andra.. det är dåligt betalt, ett jäkla skit jobb etc etc..

ne, inte för mig! tänk dig att du kommer till jobbet, träffar familjer som är hjälpsökande och som du kan göra skillnad för, skillnad så de får ett bättre liv. Hjälpa ungdomar som behöver stöd och stöttning, se familjer i förändring, ja man vet och ser att det jobb man gör faktiskt gör livet bättre för andra.

MEN, och det är ett stort men, vi har inte alltid de bästa förutsättningarna.. först och främst så är vi på tok för få som jobbar på en avdelning eller  vad vi nu ska kalla det. detta medför att arbetsbelastningen är hög, ibland så hös att man undrar hur man ska hinna och orka, resultatet blir att man måste prioritera sina ärenden, och alla ärenden är viktiga, man ska inte behöva prioritera utan ha lika mycket tid för allt. Ibland möter man motstånd från andra aktörer, det är för mycket "jag har gjort" tänk, det är helt enkelt inte alltid det lättaste att samarbeta.. konstigt kan tyckas då vi alla borde vilja våra klienter/patienter det bästa.. Ibland saknas juridiska rättigheter/skyldigheter, allt täcks inte upp idag och det kan göra det lite problematisk.. och sen är det framför allt den negativa bilden av socialtjänsten som finns i samhället, den skapar motvilja att vilja samarbeta och tala med oss.. vi omhändertar inte barn, det är inte våran huvudsyssla.. sen finns det fall där det är nödvändigt, men de fallen är väldigt få.. det vi gör 'är att hjälpa människor, för är det inte så att vi alla behöver hjälp ibland?

ne trots detta så älskar jag mitt jobb.. jag älskar att jag inte alltid vet vad dagen kommer bjuda på och de utmaningar nya ärenden kan ge mig.. att behöva tänka nytt och annorlunda, det ger mig tillfredställelse på jobbet :P

jag må vara helt slut när jag kommer hem, men det är det värt, varje dag i veckan :)

Jaha då är det söndag och helgen är snart slut. Jag kanske är konstigt men tycker dte ska bli skönt med måndag och jobb. Jag gillar de rutiner som medföljer när det är arbetsdagar. Jag gillar även att ha något att göra, vilket jag tyvärr måste säga att jag inte haft i helgen. Igår var det collieträff fram till kl 15 ca och sen gick jag på promenad med min skrutta tillsammans med bettan och alla hennes hundar, och ja, det var väl typ det som va :/ hatar tråkiga helger när dte inte händer något.. och jag är en super social människa.. men det är väl nyttigt att vara hemma och ta det lugnt med antar jag ;)

ska hem till mina föräldrar snart, eller ja hem till deras lägenhet i alla fall. Mamma och Hasse är ju i Thailand just nu, inte ett dugg avundsjuk ;) ska tvätta och fixa lite och så kommer jag dessutom bort från mitt ikke roliga bostadsområde :S 

jaja det var väl det för stunden :)

Har länge känt ett behov av att börja blogga igen, mest för att få skriva av mig om all tankar i mitt huvud och få landa i saker som händer i mitt liv.

Vemär jag då? Jo jag är en tjej på snart 26 år från lilla Örebro, jobbar i Askersund som socialsekreterare och bor med min lilla terrorist Helija, en collie på 3 månader.

Jag kommer på bloggen dela med mig av saker som händer i mitt liv och det hoppas vi blir mest roliga saker, det är nämligen mitt nyårslöfte, att leva mer och hitta på mer saker som jag vill göra och uppleva. Kommer även dela med mig av det som rör sig i mitt huvud. Jag är otroligt engagerad i mycket och har mycket åsikter ;) kanske inte alltid till min fördel men va sjutton :)

Ja detta blev en liten intro då

tjing tjing